Religiös tendens

Lyssnar på p1, Tendens idag handlar om det lilla företaget Prisma Teknik i Tibro som förser vårt lands övergångsställen med knappar att trycka på. den lilla twisten är att företaget är uttalat kristet och handen som visar vart du skall trycka för att komma över vägen, är en kristen symbol för dem. Jag vet inte vad det var, men jag log mig igenom hela programmet. Tyckte det var trevligt att dessa människor levde sin dröm; drev ett kristet företag som enligt deras sätt att se det hjälpte många människor, samtidigt som de promotar den kristna tron. Deras budskap har när det väl "kommit ut" blivit en snackis, och har resulterat i såväl en JO-anmälning som regelbundna gruppbesök av människor nyfikna på den kristna tron.

Jag trodde väl aldrig att jag skulle hålla med en ledare i tidningen Dagen, men vette fan om den inte förtjänar en länk här. För allvarligt talat, det är väl upp till alla att göra sin tolkning av vad den där pekande handen betyder, som Thomas Arvidsson skriver:

Påminner det inte om någon scen ur "Life of Brian"? Den skulle göra sig perfekt i en uppföljare. Scenen skulle ha namnet: "Ge Gud fingret och han tar hela (h)anden". Jag tycker att det här, på ett humoristiskt sätt, visar på sekulariseringens och Kristofobins utbredande i vårt land.

Reaktionen på Prismas budskap är närmast fobisk, jag håller med, trots att jag är långt ifrån religiös och är en anhängare av idén med sekulära stater som vägen att gå. Och, som deras VD själv säger i dagens Tendens, så är det upp till varje människa att se och tolka som den/de själva vill. För Dem är detta ett kristet budskap, men det är inget de vill pådyvla någon annan. De vill bara ha rätten till sin åsikt, och de skall de väl för guds skull få ha.

(foto av Christer Söderqvist)

Läs även andra bloggares åsikter om Religion, Kristendom, Fobi, Prisma Teknik, Tibro, p1, Tendens, Övergångsställe, Gud, Finger, Life of Brian, Tidningen Dagen, Sekulär

Björkis revisited

Debatten om skolan går vidare.
Jan Björklund har fått den betänketid han i p1-programmet Kris i skolan? begärde, detta är resultatet. p1-reportrarna ger svar på tal, sådär härligt svalt och avslappnat. Det är gött att ha rätt kanske. ;)

Läs även andra bloggares åsikter om Jan Björklund, p1, Skolan, Skolpolitik, SvD,

Kläm dom då!

Efter en morgontur i skogen med lillen - hela flocken ute på en gång! - så sitter jag här och har det mysigt med frukost & p1. Plötsligt befinner jag mig dock i en mycket märklig redogörelse över det meditativa i att döda insekter. Ann-Catrin Thor besöker veckans Odla i p1 och hon tycker att det är en himla bra avslappning att njuta av skalbaggars skönhet och sedan krossa dessa skadedjur på hennes dyrbara rosor med bara fingrarna. Lite väl magstarkt kanske, att inte bara göra det för att man enligt egen uppfattning "måste", utan också gilla det. Vafalls, vad är det för fel på dig människa!?

Jag lämnar dock inte p1 irriterad utan med ett leende på läpparna; i "Kris i skolan" får sig Björklund en rejäl och välriktad snyting. Tugget om att vi är sämst i världen (yes, han har sagt detta, vi hörde ljudklippet i programmet) på ordning i skolan, skolk, läxläsning och fult språk har inget fog någonstans. Enligt OECD:s undersökningar så ligger vi över genomsnittet, ingen fara på taket liksom. Lyssna och njut!

Läs även andra bloggares åsikter om Ann-Catrin Thor, Odla i p1, SR, Svensk Trädgård, p1, Jan Björklund, Skolan, Skolpolitik, Folkpartiet

Du är vad du gör

Så vad gör jag?

Jag lyssnar mycket på p1. Som min mamma alltid gjort. Det tog några år, men i vuxen ålder har jag både kommit nära min mor, lyckats förstå henne och börjat lyssan på p1. Idag kom jag över en länk till Allvarligt talat med Kristina Lugn. En dam berättar på telefon om hur det är att bli gammal, om plågan och om den oerhörda betydelsen i entusiasmen hos sommarjobbarna på hennes äldreboende. Hon frågar i sitt meddelande hur Kristina ser på åldrande, och där och då har de en sorts brevväxling per telefon. Två monologer, och det är så oerhört bra. kristina Lugn imponerar ofta på mig.

Jag spelar Bomberman. Klassiska gamla spelet i ny tappning för PSP. Börjar bli otroligt flink i fingrarna, men finner mig själv stånka och stöna offentligt på bussar och tåg så att maken flinar lite i smyg, när det går åt skogen. Igår klarade jag det hela i alla fall, så alla som har frågor om tips och trix kan vända sig till mig. Låtom de barnsliga komma till mig, som jag brukar säga.

Jag läser fortfarande Bodils bok om vattenpriser i Finistére. Det är en skam att hålla på så länge med en pocket, men finner så sällan tiden tyvärr.

I helgen fick vi hem Amy Sedaris nya bok I Like You - Hospitality Under the Influence med posten. En härlig guide till oss som vill bli perfekta värdar/värdinnor. Vi får recept till vad man kan bjuda på under tjejkvällen, hur man kan blanda sin egen ansiktsmask ellerlära alla att undersöka sina vaginor. Amy ger en mängd pysseltips, guider till att hänga med äldre och vad man kan bjuda dem på för att lindra artriten och mycket mer. För alla er som sett Amy in action, så kan ni tänka er vad ni har att vänta. Hon är både drottning av världens mest underbara klänningar, och drottning av galenskapen. Daniel har henne på sin laminerade lista, något han gör helt rätt i.

Amy är ofta med på Letterman, t ex här och här .


Läs även andra bloggares åsikter om Amy Sedaris, Bomberman, Kristina Lugn, Mamma, p1,PSP, SR,