Femme Fatale

Igår insåg jag att jag nog hatar att vara med på radio. Lite i förbifarten svarade jag på Kvällspassets webbfråga om hur dagens femme fatale ser ut. Efter ett par timmar mejlade de tillbaka, och undrade om jag kunde vara deras planerade samtal för kvällen, den de ringer upp för att kicka igång diskussionen med. Det kunde jag väl. Funderade lite extra, bollade tankar med min Daniel och sen hände det där åter: den stora elefanten kom och ställde sig på mitt bröst lagom till producenten skulle ringa upp. Det var väl onödigt, kan man tycka. Så, jag kände mig rätt liten och klämd när jag pratade om att den klassiska femme fatale-figuren inte ses som så farlig idag, feminina kvinnor med stora bröst och vackra drag ses mer som bimbos än som något annat: den farliga kvinnan är istället den som Tiina har fått stå symbol för, dvs kvinnan i kostym som inte har som högsta prioritet att hänga efter snubbarna.
När jag lyssnade på programmet i efterhand så lät det inte så farligt som det kändes i alla fall. Helt okej, och lite kul att rulla ut lite kvasiteoretiska tankar kring farliga kvinnor. Idéer som inte skulle hålla en sekund på en lektion i filosofi ens på A-nivå.. ;)

Jag har för övrigt tagit tag i det där med njutning och rekreation: i morse köpte och åt jag den kanske godaste mandelcroissant som någonsin bakats på denna sidan ekvatorn. It was so good, I wish I was eating it right now.. Och för en liten stund sedan ringde jag det där samtalet ned till gymmet och beställde tid för massage imorgon. En hel timme imorgon är det jag som slappnar av och får en Massage de synergétique. Ah.