Socialt smörjmedel och knasigt inköp

Ujujuj. Har aldrig talat med så många främlingar som nu. Jycke är socialt smörjmedel. Damen jämte en på bänken på centralen har en schäfer hemma, tanten mittemot på t-banan hade en pudel en gång, grannen på gården i Göteborg har även han en Whippet och UPS-chauffören som kom åkandes med Daniels senaste musikutrustning (en Aphex Aural Exciter 204 med Optical Big Bottom, kick ass!) hade en 6 månader gammal golden i framsätet. De är överallt, hundägarna, och de pratar helt plötsligt med oss, bara sådär. Lätt märklig upplevelse ändå. Trivsamt faktiskt, till och med min tidvis tillknäppte make öppnar upp och pratar om ditten och datten. Antagligen är det bara av godo detta, sedan när talade man med någon främmande människa på tåget liksom? Jag har kanske gjort det 2 gånger under alla mina pendelturer. Det är väl absurda egentligen?

Har fått tok-leta bra djurhandlare, hunddagis, valpkurser och hundpensionat på nätet, allt för att få det att funka fint för oss alla framöver. Utan nätet vet jag inte vad jag hade gjort! hade inte hittat hälften i alla fall.. Besökte en bra butik i Göteborg för att köpa allt vi kan behöva när vi väl anlänt hit för vår semester. Behövde något bra för Mir att gnaga på så att soffan inte är ett ras inom ett par veckor. blev tipsad om finfina knäskålar som fanns där i en binge. I chock köpte jag en, och här ligger den nu. Av allt jag gjort och köpt i mitt liv, finns det inget som slår detta, helt otippat. Köpte jag verkligen ett knä?

Läs även andra bloggares åsikter om Vovve, Whippet, Hundägare, Aphex Aural Exciter 204, Knäskålar, X2000, Socialt