Tålamodsprövning

Jag har inte skrivit på hela veckan. Det har varit svårt att hitta inspiration. Min hand gör ont, den blir lätt överansträngd, jag sitter och gör min gympa hela dagarna känns det som (givetvis en grov överdrift, men jag har dispens idag), och framstegen går så otroligt långsamt. Efter 10 veckors arbetsterapi så inser jag hur långt jag har kvar. Det är svårt att hålla sig glad, pigg och pepp på träningen. Jag måste ju givetvis tänka att jag kommer bli bra igen, alla andra tankar är ju helt meningslösa för mig, men fan. Komigen handen, sluta tjura, häng med mig igen som vi brukade.

Dagens låt: My funny valentine med Viktoria Tolstoy och EST (dolt sistaspår på plattan White Russian). Salige Esbjörn spelar på pianosträngar, och jag får aldrig nog.
Dagens bloggtips: Bodil Malmsten, alltid.

Till sist, något att se fram emot:


Läs även andra bloggares åsikter om Bruno, Tålamod, Bryta handleden, Bodil Malmsten, EST, 99 Musik, Victoria Tolstoy, Smärta

Softish

Ok, den som inte klarar sådär överdrivet mogna och positiva inlägg tittar bort omedelbart!

Jag måste bara få berätta att något har hänt med mig, i och med skadan. när jag ser tillbaka på allt nu, och även ser framåt mot en sjukt lång rehab, så känns det som att jag verkligen lyckats att ha en bra attityd genom det hela. Jag tror jag lärt mig på riktigt att gilla läget, slappna av och kunna fokusera på att bli lite bättre varje dag, istället för att tänka att det här går aldrig.

Jag trodde innan jag blev sjukskriven att jag inte skulle klara av att vara ifrån jobbet, men jag lyckades släppa, lite på mina kollegor, INTE ringa dem och "kolla läget" varje dag. jag kände mig inte värdelös när jag var hemma, lät allt ta sin tid trots att allt jag gjorde tog hundra år, och jag trodde nog inte det om mig själv.

Nu efter 6 veckor i gips är min handled som stelopererad, och man skulle ju kunna få känslan av att det är ett gigantiskt berg att ta sig över, men det känns inte så. Istället känner jag mig otroligt stakt och taggad av utmaningen. Jag ser skillnad i träningen dag för dag och har tydliga målsättningar, en liten mental lista över sådant jag skall göra när jag blir helt bra.

Vi anar alltså en smula personlig utveckling här, sånt som man alltid tror händer andra händer nu alltså mig.

Dagens blogginlägg skrevs för ett par dagar sedan av JPA. Om piraträttegången.

Är detta inlägg intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Bryta handleden, Energi, Jobb, Lugn, Mål, Personlig utveckling, Sjukgymnastik, Sjukskrivning, Träning, Tålamod

Ack, det ljuva tålamodet

Idag avslutas min tredje gipsvecka och imorgon inleds således den fjärde. Det är egentligen sanslöst enerverande att gå runt med denna klump på armen, men jag har blivit rätt bra på att tagga ned. Om det tar 4 timmar att duscha och göra/äta frukost, so be it. Efter 3 veckors konstant högläge är min vänstra axel rätt trött, men fatta vad stark den kommer vara efter denna 6 veckor långa pärs!

Det är jobbigt att inte jobba, men rapporterna från mitt gäng på kontoret säger att jag inte missat för mycket hot stuff ännu. Hoppas det smäller till lagom till att jag är tillbaka. Om jag inte fokuserar på sjukgympan nu så kommer jag kanske aldrig bli bra, och det är inte heller till nån glädje för en work-a-holic, så därför accepterar jag och resignerar. Idag skriver jag detta blogginlägg med båda händers fingrar. Igår kunde jag plocka ur diskmaskinen med båda händer och i förrgår klarade jag av att klippa höger hands naglar. Jag blir glad som ett barn när jag får till de vardagliga sysslorna, även om det blir snett och vint, kladdigt och oregelbundet. Fantastiskt!

Ser fram emot hjälp till återställning av min Lovisa så fort gipset är av. Ser fram emot att spela cello igen (har köpt fina nya strängar som bara längtar efter att stråkas på, för att göra min längtan konkret, och ge mig ett mål). Ser fram emot att kunna ligga i soffan lite som jag vill, busa med min vovve och klia min man på ryggen bara sådär.

Dagens bloggtips: Mymlan med en text publicerad postumt av journalist i Sri Lanka. Golvade mig en smula, sannolikt även dig.
I lurarna idag: Which song av Max Tundra från nya albumet Parallax Error Beheads You

Är detta inlägg intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om The real Mymlan, Max Tundra, Parallax Error Beheads You, Which song, Lovisa Eriksson, Sjukskrivning, Arbetsnarkomani, Tålamod, Besvär, Bryta handleden,

Konsten att göra ingenting

Jag är inne på min fjärde vecka av att göra allt och ingenting. Mir håller oss konstant sysselsatta, samtidigt som vi inte får något gjort.. ;) Tro det eller ej, men jag har sällan haft det så bra. En ... sorglös tillvaro på något vis, utan tankar på jobbet eller andra "vuxensaker". Lek och mys, och lite träning också såklart. Nu är det en vecka kvar på min semester i Göteborg, sedan blir det inskolning på dagis i Stockholm under några dagar innan hösten drar igång på allvar.

Att skaffa valp är ett mycket tålamodskrävande projekt. Jag är glad att vi förberedde oss så noga innan, diskuterade och kände efter. Vi har varit ett asbra team, Daniel & jag, samarbetat och fått till det riktigt bra! Det jag inte var beredd på var den mängd av oro jag skulle behöva gå igenom. Stora fästingar, getingstick, kräksjuka, hårda smällar osv. Tusen och en sak hände under de första veckorna. Men, chockterapi verkar funka, han är trygg och fin och nu när husse och matte givit efter vad gäller att sova i sängen så får vi alla dessutom vår skönhetssömn! ;)

Läs även andra bloggares åsikter om Vovve, Whippet, Skönhetssömn, Tålamod, Valp, Kärlek, Mys, Semester, Göteborg, Stockholm