Vinterbadare (alt titel: Mir - en självmordsbadare without a cause)

Gnistrande vinterdag i Göteborg, hela familjen Mars tog sig ut i skogen efter frukost. Sol, blå himmel, is; Mir helt tossig över att allt plötsligt är vitt och konstigt. Vi gick ned i Lärjeåns dalgång, busade, klättrade på klippor, drack ur bäckar. Härligt, just en sådan dag jag kände att jag behövde! Så kom vi ned till själva Lärjeån. Mir kikade nyfiken på vattnet som strömmade förbi, och vi pratade just om huruvida vi trodde han skulle kunna lockas till att bada i sommar med oss i Delsjön då vi hör ett PLASK.

Vår voffsing har kastat sig ut i det iskalla vattnet och börjat simma mot andra sidan. Tack och lov är han så grym på inkallning nu att han vände om när vi ropade efter honom. Vi fick snabbt av honom hans vintertäcke vars lurviga insida skulle kyla ned honom kraftigt på nolltid, och vi båda offrade våra tröjjor för att torka honom och linda in honom. Så var det bara att bära honom hem sedan... Han somnade rätt gott väl hemma, om vi säger så.. ;)

Läs även andra bloggares åsikter om Hundägare, Lärjedalen, Lärjeåns dalgång, Plask, Valp, Vinterbadare, Vovve, Whippet

Toktechno i berget

Efter en mycket hård arbetsvecka satte jag mig igår på tåget mot Göteborg. Jobbmejlen duggade tätt, men jag for mot ledighet, en så förbannat skön känsla efter allt slit. Jag visste ju att väl hemma så väntade maken med hemmasnickrad ölprovning och två biljetter till Elektrons 10-årsjubileumsfest. Deras Monomachine är nog makens mest kära mackapär i studion, det blir verkligen sköna låtar när den är med i skapandet, och både Monomachine och Machinedrum är spridda över världen, många stora band och artister jobbar med deras grejjer.

Tilliander skulle spela, men Neil Landstrumm var huvudartisten. Techno är inget jag uppskattar att sitta hemma i soffan och lyssna till, men live kan det vara fantastiskt. Tilliander gjorde som vanligt (4:e gången jag ser honom nu tror jag) en grymt tajt och ösig spelning, grymt! Landstrumm presenterade dock mer en avsmakningsmeny, småsnuttar av låtar, snabba byten, inga bra övergångar. Knepigt, man blev konstant lite av när bra grejjer avbröts av partier i lägre tempo och liknande. Festen hölls i Berg 211 i Gamlestan, en dörr rätt in i berget ba', rätt koolt tycker jag.

Ps. Bäst i test blev ett franskt öl, La Goudale, lagom komplext och utan jobbig beska. Mums!

Debatt på avvägar

Lite sent omsider (jag hinner inte vara så aktiv här just nu som jag önskar) så vill jag verkligen uttrycka mitt stöd för Veronica Svärd som hamnade mitt i en liten medial virvelvind. Jag vet själv hur det känns att vara där, men också hur snabbt en höna blir till en fjäder - om "rätt" personer beslutar sig för att dra igång nåt så hänger plötsligt halva Sverige med. Det är inte alltid man får chansen att gå i svaromål på ett rimligt vis (tidningar och övrig media har en skyldighet att erbjuda någon utsatt att gå i svaromål, men har också rätten att sätta så snäva ramar för detta som de önskar utan att i PO:s ögon göra något galet, så i verkligheten kan många dörrar vara stängda för den enskilde som blir attackerad.

Att Veronica skulle vara antisemit är ju fullkomlig nys, men jag förstår att Bo Rothstein använde sig av ett sådant grepp. Väldigt kraftfullt, men jag tror att han visste mycket väl att kommentaren i fråga; i) var retorik i sig, kraftig sarkasm och inte uttryck för antisemitism; ii) inte var något som Veronicas hållning gentemot judar. Man skall akta sig för att använda sådana där saker i debatter, det är en oerhörd anklagelse att säga att någon är antisemit, då antisemitism är en väldigt allvarlig sak helt enkelt.

Historien får mig att koppla till min tidigare kollega JPA:s utsatthet då hon hamnade i en bloggsnurr som aldrig verkade ta slut. Det du skriver på nätet kan hänga med dig länge, kan få eget liv, och även om du feltolkas så har du ännu mindre chans att gå i svaromål i bloggosfären. Hennes erfarenheter har blivit e-bok, läs den här!

Whippetmania

Igår begav vi oss ut till Magiccolour Kennel i Järna på valpträff. Hela 8 whippets på plats, helt galen dag. Lilla Mir fick lära sig hur det kan vara att vara lägst i en flock, och en positiv konsekvens av det är att han verkar sjukt nöjd med den flock han vanligtvis lever i. ;)


Livet som hundägare är rätt gött ändå. Lätt att göra svenssongrejjen om man vill, men det går också alldeles utmärkt att låta bli och bara fokusera på mys och gos. Det är kul att se hur min familj och mina vänner också har det gott med honom, han är en medlem i familjen helt klart. Pendlar hit och dit med oss utan problem. Får se hur han blir som tonåring, kanske bara kommer ligga på sitt rum och lyssna på goth och bära kläder från Mad Dog. ;)



Foton: Magiccolour Kennel

Fotlyrik

Finns mycket att säga en dag som denna. Nya tider står för dörren för människor som bor och lever i USA, men även för oss som lever med dem i världen. Någon frågade vadan hypen av Obama egentligen kommer. För mig är det självklart, att vi vill ha en ledare i USA som är så nära vår verklighet som möjligt. Att det för en gångs skull inte är en äldre vit man som tar kommandot är uppfriskande. Att det dessutom är en man som inte är vito ch som inte är från en välbärgad familj känns som kaching för alla. Obama som vågat prata om utjämningssystem och någon form av trygghet för alla/fler i sjukförsäkringsfrågan, trots ständiga anklagelser om marxism (hörde det flera gånger på TV under mina två veckor i USA nu i oktober), som har tydliga visioner och förhoppningsvis en stor förståelse för förtryck, rasism och diskriminering. det bådar gott i alla fall. Good enough just nu, jag har höga förväntningar som alla andra såklart, hoppas att de inte kommer på skam.

När klockan ringde kl 6 i morse så slog vi på TV:n direkt och fick se sen sista kvarten av det livesända talet Obama höll som förklarad vinnare. Mäktigt, jag fick rysningar. han är, bortsett allt annat, en särskilt bra talare tycker jag. Önskar jag hade mer av det där själv. :)

Appropå drag under galoscherna, så inhandlade jag igår stans läckraste stövlar. de är av typen "hot business", men bekväma, otroligt nog! Så, nu har det modebloggats. Jag ligger i tiden.

Säg orden, de enda: jag älskar dig

Jag blir fylld av poesi, av tårar och rus av kvällens nyhetssändning. Flickor som hotas av könsstympning, oavsett vartifrån de kommer, skall få stanna i Sverige från och med nu. Migrationsverket ändrar sin syn på saken och klassar detta nu som förföljelse på grund av kön. Könsstympning av kvinnor är mycket långt ifrån min verklighet och tillvaro, men är bland det som berör allra mest. Idag blev jag lycklig, detta är att se flickebarn som fullvärdiga människor och erkänna de förföljelser som drabbar kvinnor som verkliga och viktiga.

Läs mer om det här, här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om Könsstympning, Feminism, Revolution, Migrationsverket, Asyl, Flickor, Människovärde, Förföljelse

The Jelly Belly

Our last couple of days in San Francisco were very well spent I´d say. The red wood trip we wanted to do did not really work out. The shuttles there stopped going by the end of Septemberand we'd have to take a cab the last bit of the way (likely there will be a cab waiting for us by the woods late afternoon to take us home..not.) if we weren't to take one of those tourist trips there. The latter was really not an option since no company offered a day of free time in the woods. Sitting on a bus for 2 hours just to be let out in a group for another two before going home just was not worth it. I really wanted to see the huge trees, but I'm sure we'll be back in the states to see them, and then to have an opportunity to take our time while there.

One of those organized bus trips we already had planned and prepaid before coming here, and that was a wine tour in Napa Valley. Without a car, it's pretty hopeless to go testing, but with this tour we'd visit 4 places. In retrospect, 3 would have been enough. With 4-6 wines to try at each place, things felt a wee tipsy, but it was very interesting to challenge your pallot. Many nice white wines, and also nice bubbly ones at Chandon (yes, subsidiary to Moët), but just one good red wine. I'm very hard to please there, and I'm starting to realize I might not really like red wines, most of it is to heavy for me to really enjoy drinking. I'll just whiff on those from now on. ;)



The country side was absolutley beautiful, with all the (veeery expencive) wine yards, nice small wineries everywhere, and rolling hills by the horizon. Our guide was VERY enthusiastic, practically never stopped talking duing our time in the bus, EVER, but we had a very good time, and leart a lot. For instance, did you know that all juice that comes out of grapes ar clear? It is contact with the grapes skin that gives the wine it's colour.

But, the big field trip of the week, that we organized all by ourselves, went to the Jelly Belly Bean factory in Fairfield. Fairfield is a fairly small place in the bay area. We went there by tube and citybus/baylink, travelled for about two hours and were not disappointed. We got a factory tour, got to take cheesy couples photos with a big and soft jelly belly bean, hade jelly belly bean shaped food (not particularily good acctually, totally dry and boring, but felt like a must we had to endure), tasted all new kinds of jelly beans in their flavour bar and then bought merch and bags with our favourites. Buttered popcorn of course, cream soda, bubblegum, kiwi, apple pie and mint chocolate, but also the new ice cream and smoothie collections. We also bought their scary halloween-"dare to compare"-collection with flavours such as booger, baby wipes and vomit. Dare to try'em? Come by our house!



We learnt so much on the tour, mainly about how the jelly belly beans are made of course. 150 flavours, and each flavour takes 20 days to make. They have a unique centre, all flavours, and then different coatings etc. The factory was strange to experience with all the huge piles of candy in all imaginable colours and big blenders (like those for cement) where flavours and coating were added. Apparantly the little bean hade a true fan in former president Reagan. Due to his sweet tooth, all meetings were held off until the bowl of jelly beans had been passed around, and Air Force One back then had jelly belly bean dispensers, for safe munching while in the air.

Best trip ever, but walking to/between the buses was getting harder by the hour for me. The day before we had been out like forever, visiting the Golden Gate Park, but also the San Francisco Zoo. We left the hotel at no later than 10, and walked and walked and walked and walked. Ended up at the zoo at 16, one hour before they were to close up. Many of the animals weren't out anymore, unfortunatley, but we were there for the feeding of the giraffes at least, and that was quite something. Upon arrival my feet hurt SO MUCH. Our plan was to just bite it together, run around the zoo to see EVERYTHING and then hail a cab back to the hotel. After the zoo closed we hade to walk for hours before finding a tube station. No cab. Many blisters for Mika, out in her stylish but painfully flat sneakers. I'm getting old folks shoes from now on, that's for sure. Just over 36 000 steps we took that day. Crazy, great yet somewhat frightening..

Läs även andra bloggares åsikter om San Francisco, Zoo, Jelly Belly Bean, Factory, Candy, Ronald Reagan, Air Force One, USA, Blåsor, Ecco, Napa Valley, Vingård

This is how we roll

San Francisco is still amazing, after over a week now. My foot totally broke down the other day, I could hardly stand on it at all, but after a lot of resting the swelling went down and today I am good to go. We have due to this been going around with cabs a lot more, and i just have to tell you that it is so cheap here. Also, the meeters run not on time but on distance. So, if you're standing in traffic you don't have to start sweating. On the other hand, most of the chauffeaurs drive like mad, due to the system. Our ride from the airport to thei hotel upon arrival was the worst cab ride I have ever made in my life - worse that both old cabs in Moldova with no seatbelts and the strange minibuses in Hurg Hada, Egypt, driving on piles of garbage and dirt.. We were going twice the speed limit, pitch dark out side. Brr...



The last few days we have experienced fleet week here in the harbour. The events were topped off with a really cool show be the Blue Angels, performing all kinds of air bourn stunts over the bay and flying really low amongst the skyscrapers. We also visited Haight Ashbury, the so called hippie part of town.
I must say that the hippie thing mostly concisted of weed, weed pipe stores and a lot of tingel tangel (Sw. krimskrams), which did not really impress me. So, sorry mom, not hippie gift for anyone, it was all crap.. BUT Ashbury had really good places to eat, and also some cool stores with your designer clothes. We went on a total spree at Loyal Army Clothing, so many cool items there. We both bought clothing, some gifts for friends and I got a handbag with dracula burgers and happy pears on it. Totally cute! The girl in the store was a former political sciences student and amazed about the Swedish welfare system. While being here, I am just so sad about people not having at least parts of the security we experience. Even though our system isn't by far what it once was, it is still concidered a luxury to many others. Weird to see it for another view for a change, to see workes demonstrations demanding at least some vacation time every year, pensions, paid sick leave, higher minimum wages, unemployment protection. All of this is very tangible here at the moment, since the bail out.

Obviously it's all about politics on the news, and we are very excited about that. It's interesting to see the portraial of the campaigns by the media, and to see how the election system works, what's the debates all about, the rhetoric etc. There are a lot of commercials about regional props aswell, being voted on during the national election. Some are so right wing I almost think they are made up. The issue of banning gay marriage again here in California, dreadful propaganda out there, and clashing demos from both sides this weekend.

Läs även andra bloggares åsikter om Barack Obama, Californien, hbt-politik, Joe Biden, John McCain, Politik, San Francisco, Sarah Palin, USA

Best of San Francisco

It's so weird to be here. Our part of town is totally nice, and the first days we were wondering where all the homelessness and poverty was. San Fran is told to have one of the highest rates of homelessness in the US. One day when we strolled 2 streets in the "wrong" direction, we got our answer. Tenderloin with drugs, prostitution, people visibly high, hungry, sick and/or mentaly ill; we just walked right into it by accident. The area where we live definatley looks and feels different at night, so we are not out on adventures then. Old folks warning on that one, I know..

On our trip we are guided by SF Weekly and our magic 8-ball. SF Weekly hase the best lists of all the best places here. We have followed its advise regarding the best compic book store, burrito, swiss fondue and traditional italian dinner. We will keep on taking their advise, with a little help of the 8-ball, who's decisions we know better than to defy.

We visited Japantown and the Mission District yesterday, also known as the banana belt (the taxidriver who told me figured that it was not a negatively racist epithet on the latino part of town, but I don't know, he was white himself so..). In Chinatown I bought the traditional Chinese fiddle Erhu (Sw: Ninjafiol)the other day, and we will try to dare a Dim Sun meal there soon. Try to stay away of the chicken feet and focus on the nicer stuff I guess..

Tonight is laundry night for us, and maybe go out for dinner. Most of all we'll read the stuff we bought at Isotopes and plan for our red wood trip this weekend!

Läs även andra bloggares åsikter om Banana Belt, Burrito, Chinatown, Erhu, Fondue, Hemlöshet, Isotope, Japantown, Magic 8-ball, Mat, Melt, Papalote, San Francisco, SF Weekly, Socialpolitik, Sodini's, USA

Burnt honeymooners spotted on the Golden Gate Bridge

Yes, it's true. I am in California for 2 whole weeks, and yes, I did not bring my sun lotion. I also did not purchase such a bottle upon arrival, or even before going on a 6 hour bike ride wearing a tank top. So yeah, that's settled then, and Daniel is rubbing my back and arms with aloe vera every hour.



I'm writing in English as a way of honouring one of my best friends in life, April the sunny and funny girl from Manitoba, Canada. I have not seen her since the day in June 2000, when I got on the train leaving my aupair life in Engelberg Schweiz, going back to Sweden. The other night when I flew over seas I acctually sorta flew over Winnipeg Manitoba, and that's the closest we've been since.

Anyway, I am a happy honeymooner. First time in the US ever, and I did not quite know what to expect, except some alone time without work or dog with the lovely Daniel (also referred to as "The Husband"). I love Mir to the bone, and miss him heaps, but it's also nice to be away just the two of us after becoming a "parent" this summer. We have so much time on our hands before going back home, but we have already experienced so much.

After fighting off the jet lag pretty good (we simply did not sleep for the entire flight), we are early birds and have spent the mornings walking around, in the harbour, in parks, in the financial district. I work in the financial district of Stockholm, and it's a wee bit funny to see that the dress code seems much more strict there than here. Today we rented bikes and went along the costal trail before the bay fog lifted. This leaves me with the strongest views I have ever seen. The ocean is so powerful! After biking over the bridge and back, we went home via Fishermans Warf and In 'n out burger. Awesome!

San Fran is a strangely steep city, and combined with sky scrapers and small crowded houses all in different styles, we just won't get bored walking around all day I think. Some excursions planned though, such as a trip to Great America or Six Flags amusement Park, as well as a wine tour.

Läs även andra bloggares åsikter om Bonnabränna, Bröllopsresa, Californien, Golden Gate Bridge, Honeymoon, San Francisco, Semester, USA

Bröllopsresa!

See you in San Francisco baby!

(foto: Elin Maigaard)

Läs även andra bloggares åsikter om San Francisco, bröllop, Bröllopsresa, Honeymoon

Kvinnor har mindre i plånkan säger ni, status quo alltså

Kvinnor förlorare under Alliansens politik - who would have thought? - med en sådan devotion för jämställdhet som de ändå visat upp. Trots politisk hängivelse, och trots feministiskt ambitiösa budgetar han man alltså inte nått ända fram?

Den ekonomiska skillnaden mellan män och kvinnor beror till viss/stor del på att kvinnor jobbar i mindre utsträckning. Inget annat än en progressiv jämställdhetspolitik kan förändra det förhållandet. Ojämställdheten knäcks knappast med vårdnadsbidrag och annat krafs som återigen delar upp oss alla i små familjeenheter med kvinnor som försörjs av sina män medan de tar hand om "sina" barn. Samma visa var det förra året i budgettider.

Som Hanna Löfkvist skriver: snoppolitik, ingen pardon för sura fibromyalgikärringar.

Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, Ekonomi, Feminism, INrikespolitik, Jämställdhet, Män och kvinnor

Nu är det klippt!

ÄNTLIGEN varit hos frissan idag, efter evigheters evigheter av väntan och längtan. När man vill spara ut till både långt hår OCH sin naturliga hårfärg så gäller det att ha tålamod. Madde på Salong Unik är grym, det blir underbart varje gång. Hon är den tredje frisören jag någonsin haft, byter inte gärna eller ofta, och det tog emot att leta någon här i stan efter lång och trogen tjänst hos fantastiska Christina Löwenström / Salong C C Löwenström i Göteborg (ena halvan i duon Tapefly faktiskt). Men, nu är jag hemma! :)



Läs även andra bloggares åsikter om C C Löwenström, Christina Löwenström, Frisyr, Hår, Salong Unik, Tapefly, Vardagslyx

Diskriminering på schemat

Satt här och nattsuddade vid datorn. TV:n stod på sådär i bakgrunden, men så fastnade både jag och maken vid en dokumentär på SVT2 som hette just Diskriminering på schemat. Tablån säger att det är en kanadensisk dokumentär från 2007, där en lärare i kanadensiska Quebec bestämmer sig för att låta sina nioåriga elever genomgå ett experiment. Genom att dela upp klassen i grupper efter deras längd och hävda att det finns forskning som visar att korta är smarta och kreativa medan långa är lata och konstiga, testar hon hur snabbt det går att få eleverna att börja diskriminera varandra.

Jag måste säga att jag var mycket fascinerad över hur ungarna hanterade detta. De korta fick privilegier, men vissa barn som var korta ville inte ha några privilegier. Andra var inte sena att ge sin bästa vän en gliring för att han plötsligt tillhörde en sämre grupp i klassen. Så många barn hade otroligt kloka invändningar mot indelningen av människor i sämre och bättre grupper, och vidhöll att det var diskriminering att behandla korta människor sämre, även om vetenskapen säger oss att de generellt presterar sämre.

En eloge till lärarinnan som lät sina elever lära sig den hårda vägen vad mobbing är, men också som så otroligt pedagogiskt diskuterade frågorna om likabehandling med dem efteråt. Man kan se dokumentären igen på SVT Play som jag förstår det hela. Väl värt den lilla stunden, jag blev påmind om hur kloka många ungar är, men också hur lättförledd människan är.

Läs även andra bloggares åsikter om Dokumentär, SVT, Diskriminering, Diskriminering på schemat, Kanada

Miljöpartiet och EU

Idag (eller, tekniskt sett igår) skrev ett gäng miljöpartister på GP:s debattsida. Det verkar som att den miljöpartistiska debatten om vilken EU-linje man skall driva växer. Jag tycker att det vore superbra om de bytte fokus och drev en mer proaktiv EU-politik. Efter mina erfarenheter i parlamentet (har ju jobbat där en gång i tiden, som politisk assistent) så vet jag hur mycket man kan åstadkomma inom organisationen. Det finns medel som man kan uträtta mycket med - ge ut böcker, hålla internationella konferenser, göra reklamkampanjer, stötta ideella organisationer, samla till stora manifestationer lobba för de frågor man tycker är viktiga, åka som val- eller prideobservatörer osv.

EU-projektet tuffar på, och det faktum att man röstade nej och hellre skulle sett att EU inte fanns behöver inte betyda att man inte kan eller bör arbeta inom det system som nu finns. Ingen värld blir bättre av att stå vid sidan. Det är svårt att säga hur F! skulle ha ställt sig till ett medlemskap, skulle vi ha grundats innan folkomröstningen, men nu såhär långt i efterhand så är det mindre viktigt tycker jag att komma överens om hur vi skulle tyckt då. det viktiga är att se vad som finns nu, och vad vi kan göra, som feminister, i Europa. F!:s EU-politik är helt klart präglad av ett sådant tänkande, och det är något konstruktivt, och något alla medlemmar kan känna sig stolta över.

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, EU, Europaparlamentet, Politik, Europa,

Fierce!

Jag måste bara visa vilken top model vår vovve blivit. Check out the pose!


Läs även andra bloggares åsikter om Vovve, Valp, Hundägare, Whippet, Top Model

Samtycket

Idag skriver Alexander Chamberland om våldtäkt och samtycke i Dagens ETC. Det är märkligt att det kallas för populism, att driva denna linje i våldtäktsfrågan. Det har ju diskuterats länge, och missnöjet både mot den tidigare och den nuvarande våldtäktslagstiftningen dyker ju upp emellanåt. För, det är fortfarande inte tillräckligt, säga vad man vill om tanken att samtycke skall konstituera brottet, lagen och vår syn på våldtäkt måste utvecklas. Det vittnar offer efter offer om, de som inte får upprättelse, de som lider i tvivel och självförakt i onödan. Och det vittnar även alla frikännanden av förövare om. Ni har väl inte redan glömt det här?

Läs även andra bloggares åsikter om Alexander Chamberland, Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, Våldtäkt, Samtycke, Lagar

Det går bra nu, kompis

Ännu en vän som det går bra för. Nina Natri, från Fidget och Homie om ni minns (klart ni minns! :), släpper eget i krokarna. Plattan kommer snart men singeln Destroyer har redan knockat såväl mig som Glamour och Elle. Wow, det blir grymt att se hur högt hon kommer flyga, härligt när bra saker händer bra människor.

Läs även andra bloggares åsikter om Destroyer, Elle, Glamour, Musik, Nina Natri

För sjuttioelfte gången

Long time no see. Många dagar utan vettig uppkoppling och dator gör att man snabbt halkar ur samhällsdebatt och bloggosfär. Lite trist, men nu är jag tillbaka på banan igen.

Efter en sedvanlig bloggkoll så kan jag konstatera att det jag missat framförallt är det här. debatten om hur "internet" är den senaste boven i Arbogadramat har varit svårt att missa, kvällstidningarnas löp har ju hängt överallt, men jag såg inte debatt. Generellt kan jag ju säga att jag känner igen situationen från alla turer med F! innan och under valrörelsen 2006. Återigen görs frågeställningar som saknar faktagrund, eller bygger på missuppfattningar, centrala och sedan snurrar hjulen tills de inte orkar längre. Det spelar ingen roll hur många gånger man försöker förklara vad The Pirate Bay gör, hur nätet funkar osv, folk hör och ser ändå vad de vill höra och se. Förbannat tröttsamt att se det igen, och trist att nya människor drabbas av att vara utsatta för drev. Det kan kasta omkull även den starkaste.

Läs även andra bloggares åsikter om Debatt, Journalistik, Kvällstidningar, Mediedrev, Oseriöst, Tabloid, The Pirate Bay

Skitkass

På förekommen anledning har vi i detta hushålle nu beslutat, att om den ena parten ser hunden leka med bajspåsen som är påknuten kopplet, så är denne skyldig att byta ut påsen. Man får inte under några omständigheter "glömma" detta och skicka ut sin bättre hälft i god tro. Tydligen.

Note to self: köpa antiseptisk tvål.

Läs även andra bloggares åsikter om Bajs, Skit, Äktenskap, Vovve, Whippet, Påse, Tvål, HDK, Designtorget, Promenad gone bad