Alexander utvecklar

En till snabb tidningskoll visar också att Alexander Chamberland skrivit om varför han lämnar Miljöpartiet för F! också i DN: här. (tydligen samma text som i Aftonbladet som jag länkat till innan, way to go DN att publicera veckor för sent...)

Läs även andra bloggares åsikter om Alexander Chamberland, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ, DN,

Pappatrams revisited

Pressrelease från feministiskt initiativ idag, helt i min smak!

Schyman: Inga fler bonusar till män.
2009-03-17 11:33

Moderaternas talesperson i jämställdhetsfrågor, Hillevi Engström, vill enl. Svenska Dagbladet idag införa någon form av bonus för att papporna ska stanna hemma mer med sina barn. Enligt en kartläggning som SvD gjort är nio av tio föräldrar i Stockholms län som tar ut vårdnadsbidrag just mammor.

- Hon har tydligen drabbats av insikten att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla, säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ. Att det skulle ta så lång tid för henne att förstå det kan man ju förundras över, särskilt som hon kallar sig feminist (!) men nu har hon i alla fall förstått saken rätt och det är ju glädjande.

- Däremot är förslaget om en särskild pappa-premie helt fel väg att gå. Varför ska män få bonus så fort det gör det som de förväntas göra? Allt fler verkar ju nu inse att bonusar inte passar sig på arbetsmarknaden så varför ska vi då införa det på hemmaplan.

- Om moderaterna verkligen vill att kvinnor och män ska ta lika del av föräldraansvaret så måste man också förstå att kvinnor och män ska ha samma möjligheter på arbetsmarknaden. Individualiserad föräldraförsäkring och lagstadgad rätt till heltid är några av de reformer som krävs. Ett tips, från en feminist till en annan, avslutar Gudrun Schyman.

Läs även andra bloggares åsikter om Feminism, Feministiskt initiativ, Faderskap, Gudrun Schyman, Moderskap, Vårdnadsbidrag,

Intressant utveckling

Alexander Chamberland går alltså över till Fi. Jag hade inte tänkt att han skulle ta det dit, även om han skrivit artiklar innan om hur bra Fi är och att det är ett parti som mp borde samarbeta med. Jag som utomstående har uppfattat mp som ett parti som driver feministiska frågor rätt högt på agendan ändå, varför hans kritik förvånar mig en smula. Men, han har ju givetvis en helt annan insikt än vad jag har, inget snack om saken.

Hur som helst, ett utspel värdigt 8 mars!
Andra fior som gillar detta är: Veronica, Tiarafeministen och Sara, och Alexanders egen blogg hittar du här.

Läs även andra bloggares åsikter om 8 mars, Alexander Chamberland, Feminism, Grön ungdom, Feministiskt initiativ, Internationella kvinnodagen, Miljöpartiet

Frestelsernas dag

Två stora kongresser är i full gång. Folkpartiet har partiråd här i Göteborg och Feministiskt initiativ debatterar uppe i Uppsala. De stora händelserna på fp-fronten är att man vill folkomrösta om euron i syfte att gå med i EMU fullt ut så snart som möjligt. Energi/kärnkraftuppgörelsen antogs också. Jag såg Maud gråta på TV när hon höll sitt tal om framtida generationer, och det råder inga tvivel hos mig om att hon verkligen talar och agerar från sitt hjärta. F! säger att det hela är galenskap. Mitt stora problem är att jag vet för lite. Tänk om det är så att kärnkraften kommer visa sig vara mänsklighetens största (och då sista) misstag? Tänk om det är vårt ozonlagers och våra skogars räddning ur den nuvarande krisen? Vi vet inte hur hårt det kan slå om det går fel. Som medborgare känner jag mig orolig och rädd inför kärnkraft, men inser att det inte är särskilt faktabaserat. Jag skall försöka läsa mer och se om jag kan förena maggrop och geniknöl.

Dagens musiktips: Justin Timberlakes heta Sexy Back.
Dagens stora frestelse 1: en ljuvlig Burberry-trench, vore helt perfekt såhär på vårkanten. Om jag vore galen vill säga. Jag stod emot.
Dagens stora frestelse 2: Espresso Houses muffinssemla. Vilar störtskönt i kistan.

Är detta inlägg intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Espressohouse, Semla, Burberry, Kärnkraft, Kongress, Feministiskt initiativ, Folkpartiet, EMU, Euro

Ibland är språket allt

Allt sedan jag läste en krönika på F!:s hemsida i julas så har jag tänkt extra mycket på det språk man använder sig av som politiskt aktiv, och framförallt som feminist, när man arbetar utåtriktat. Jag blir lite ledsen av att se att så många alienerar de som inte redan är med i klubben, men ett språk som känns onåbart, som del av en egen värld. Författarna av just denna krönika är utmärkta personer på alla sätt så vitt jag vet, och texten är inte späckad med konstigheter egentligen, den bara satte igång mina tankar.

Jag, som läst genusvetenskap, läst mycket i ämnet, skrivit uppsatser osv, jag förstår budskapet precis. Men, de som hittills inte sett något problem med sättet vi lever i detta landet, som inte reflekterat särskilt över ojämställdhet, rasism, diskriminering, hur skall de känna sig ens tilltalade? Vad betyder queerproletärer för dem, eller etnocentrism?

Kanske är feminismens problem generellt att formuleringen stammar mer ur högre studier än ur aktivismen och gemene persons vardag? Arbetarrörelsen har inte alls samma problem rent allmänt. Ofta lyckas de bra att förklara vad de tycker är problemet och vad lösningen är, så att de flesta förstår oavsett förkunskap. Med feminismen är det annorlunda, och det är så synd, framförallt därför att grunden inte är etablerad och allmänt accepterad. Alla är sannerligen inte ense om att Sverige t ex är ett särskilt ojämställt land, eller att rasism är inflätat i vår vardag. De flesta är däremot ense om att det finns någon form av klassystem, eller åtminstone att människor har det olika ställt rent ekonomiskt. Om det sedan är strukturellt styrt, eller helt upp till individen, är en annan sak.

För att faktiskt sprida den feministiska tanken och förklaringsmodellen till en stor del av vårt samhälles och vår världs problem, så är det min övertygelse att det är helt centralt att ett vettigt språk genomsyrar allt. Att vi inför oss själva och inom våra grupper och organisationer hittar ett sätt att prata om de politiska frågorna och de teoretiska begreppen som allt vilar på, som är okomplicerat och lättillgängligt. Det är verkligen en utmaning, det erfor jag sannerligen under valrörelsen 2006. Många varma dagar i valstugan, fulla av samtal med mängder av människor, gav mig insikten att många inte ens vet vad feminism i grunden betyder. Vad hjälper det då att vi talar om queer, transfobi, rasifiering, binärt könstänkade eller manlig hegemoni?

Dagens bloggtips: Juridiska perspektiv på Konstfack/psykakut-ståhejjet från Juridikens Maskinrum.

I mina lurar: Lars-Erik Larssons En Vintersaga. Min besvikelse över att Fredrik Lindström inte kände till mästerverket i senaste På Spåret vet inga gränser.

Är detta inlägg intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Feminism, Feministiskt initiativ, Vokabulär, Ord, rasism, Klass, Gemenskap, Jämställdhet, Vision,

Broken bones but not a broken spirit

Jag är så otroligt glad! Igår var jag iväg på sjukhuset och träffade ännu en pojkspoling till doktor (min fjärde ortoped hittills, nu hat jag stött på de flesta typerna känner jag) för kontroll av min arma arm. Eftersom jag blev så golvad av föregående operationsbesked så hade jag ju varit grymt korkad att för andra gången traska inpå röntgen och förutsätta att det ser bra ut. Så, jag förberedde mentalt i ett par dagar för ett nytt besked om operation, ny tid som nyskadad, y gips- och konvalecenstid. Men så blev det tack och lov inte! Efter lagningen, som består av en skruv satt vertikalt rakt in i min handled samt två ståltrådspinnar som stöttar upp och löper ned i min underarm, så är handleden i "perfekt anatomiskt läge". Jag behöver inte vara orolig för att det hela skall krajja under mina övningar, och kommer med största sannolikhet bli helt återställd!

Min mamma kom hem till mig efter jobbet sitt, och vi firade med rödtungafilé och grönsaksgryta. Mammor är bra att ha. :)

I lurarna: Kudden av Oscar Danielsson
Bloggtips idag: Anna-Karin om feministers internationella engagemang efter denna krönika i SvD.
Dagens jobbtips: ILGA Europe söker policy officer. Sööök alla duktiga!

Är detta inlägg intressant månne?

Läs även andra bloggares åsikter om Ortopedisk kirurgi, Konvalecens, Rehabilitering, Feminism, Feministiskt initiativ, Anna-Karin Johansson Brikell,

Debatt på avvägar

Lite sent omsider (jag hinner inte vara så aktiv här just nu som jag önskar) så vill jag verkligen uttrycka mitt stöd för Veronica Svärd som hamnade mitt i en liten medial virvelvind. Jag vet själv hur det känns att vara där, men också hur snabbt en höna blir till en fjäder - om "rätt" personer beslutar sig för att dra igång nåt så hänger plötsligt halva Sverige med. Det är inte alltid man får chansen att gå i svaromål på ett rimligt vis (tidningar och övrig media har en skyldighet att erbjuda någon utsatt att gå i svaromål, men har också rätten att sätta så snäva ramar för detta som de önskar utan att i PO:s ögon göra något galet, så i verkligheten kan många dörrar vara stängda för den enskilde som blir attackerad.

Att Veronica skulle vara antisemit är ju fullkomlig nys, men jag förstår att Bo Rothstein använde sig av ett sådant grepp. Väldigt kraftfullt, men jag tror att han visste mycket väl att kommentaren i fråga; i) var retorik i sig, kraftig sarkasm och inte uttryck för antisemitism; ii) inte var något som Veronicas hållning gentemot judar. Man skall akta sig för att använda sådana där saker i debatter, det är en oerhörd anklagelse att säga att någon är antisemit, då antisemitism är en väldigt allvarlig sak helt enkelt.

Historien får mig att koppla till min tidigare kollega JPA:s utsatthet då hon hamnade i en bloggsnurr som aldrig verkade ta slut. Det du skriver på nätet kan hänga med dig länge, kan få eget liv, och även om du feltolkas så har du ännu mindre chans att gå i svaromål i bloggosfären. Hennes erfarenheter har blivit e-bok, läs den här!

Miljöpartiet och EU

Idag (eller, tekniskt sett igår) skrev ett gäng miljöpartister på GP:s debattsida. Det verkar som att den miljöpartistiska debatten om vilken EU-linje man skall driva växer. Jag tycker att det vore superbra om de bytte fokus och drev en mer proaktiv EU-politik. Efter mina erfarenheter i parlamentet (har ju jobbat där en gång i tiden, som politisk assistent) så vet jag hur mycket man kan åstadkomma inom organisationen. Det finns medel som man kan uträtta mycket med - ge ut böcker, hålla internationella konferenser, göra reklamkampanjer, stötta ideella organisationer, samla till stora manifestationer lobba för de frågor man tycker är viktiga, åka som val- eller prideobservatörer osv.

EU-projektet tuffar på, och det faktum att man röstade nej och hellre skulle sett att EU inte fanns behöver inte betyda att man inte kan eller bör arbeta inom det system som nu finns. Ingen värld blir bättre av att stå vid sidan. Det är svårt att säga hur F! skulle ha ställt sig till ett medlemskap, skulle vi ha grundats innan folkomröstningen, men nu såhär långt i efterhand så är det mindre viktigt tycker jag att komma överens om hur vi skulle tyckt då. det viktiga är att se vad som finns nu, och vad vi kan göra, som feminister, i Europa. F!:s EU-politik är helt klart präglad av ett sådant tänkande, och det är något konstruktivt, och något alla medlemmar kan känna sig stolta över.

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, EU, Europaparlamentet, Politik, Europa,

Samtycket

Idag skriver Alexander Chamberland om våldtäkt och samtycke i Dagens ETC. Det är märkligt att det kallas för populism, att driva denna linje i våldtäktsfrågan. Det har ju diskuterats länge, och missnöjet både mot den tidigare och den nuvarande våldtäktslagstiftningen dyker ju upp emellanåt. För, det är fortfarande inte tillräckligt, säga vad man vill om tanken att samtycke skall konstituera brottet, lagen och vår syn på våldtäkt måste utvecklas. Det vittnar offer efter offer om, de som inte får upprättelse, de som lider i tvivel och självförakt i onödan. Och det vittnar även alla frikännanden av förövare om. Ni har väl inte redan glömt det här?

Läs även andra bloggares åsikter om Alexander Chamberland, Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, Våldtäkt, Samtycke, Lagar

Liten puff för Gudrun och TV8

Ny show på TV8 för Gudrun i höst, skall bli riktigt kul! Som programledare tog hon sig under sin förra säsong (inte lätt att ställa om från att vara den som svarar till att vara den som ställer frågorna, kan jag tänka mig), så nu har jag rätt höga förväntningar.

Som del av det hela blir det blogg på TV8:s hemsida också. Eller, det blir en redaktionsblogg, som programchefen framhåller. Kan man då månne få se lite inlägg av koola Amanda Mogensen? Hon jobbade med research och inslag för programmet under förra säsongen i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om Gudrun Schyman, TV8, Bloggar, Feministiskt initiativ, Feminism, Amanda Mogensen, Ideal kommunikation

Gasen i botten

När Gudrun kör, så gör hon det hårt. Jag tycker det vore riktigt bra om vi faktiskt kunde få till en debatt om EU och Europa nu, det är så otroligt....arrogant på något vis av partierna att enbart bry sig om EU-frågor 2 mån innan valet. Man behöver ju inte vara ett fan av idén för att förstå hur stor inverkan EU och våra Europeiska grannländers utveckling påverkar vår egen, hur nationell politik smälter samman med internationell under Strasbourg-sessioner och ministerråd.

Läs även andra bloggares åsikter om Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ, EU, Europaparlamentet,

Gröt och idioti

Det var länge sedan jag läste en så dum ledare som den i Expressen i onsdags. (nej, jag köper inte den skittidningen, jag nyhetssöker). Föräldrapolitiken på agendan, och lägesbeskrivningen var på en sådan låg nivå att jag för en stund trodde jag var hemma på Västgötaslätten igen, satt vid nåt köksbord och hörde nån bonnig hembrännar-läpp prata om hur sweet alla invandrare har det som kör runt i sina nya bilar och hur vi betalar deras lyx.

Denna gång var triggern Carlos Ejemyr Rojas debattartikel på Sidan 4 i tisdags, han skrev om att män inte borde ses som någons om kommer och "hjälper till" med barnen när mamman tagit den första mysiga, tunga biten, utan man borde kunna göra på annat sätt, ta ut sin lagstadgade ledighet ihop. Han begärde inte att man skulle få en kryssning till Karibien av staten för att bonda med sitt barn, inte ens fler föräldradagar. Inte så radikalt alltså, men detta att han skrev om familjelivet och även använde de mjuka känsloorden med exempel ur sitt eget liv, det tog skruv.

Staten, säger Ledaren, skall inte finansiera något mys. Detta med barn och familj har ju bara rullat på tidigare, utan problem, men nu är det helt plötligt något som skall duttas och daltas med, och barnföräldrar är det alltid så synd om förresten, what's up with that?

Weill, I'll tell you. Det har inte bara "flytit på" och varit "naturligt" innan, vårt samhälle har varit helt organiserat utefter att kvinnor är hemma och män jobbar, inget har ruckat på den ordningen och således har man inte behövt daghem, föräldrapenning osv. Hårt jobb har det dock varit hela tiden. relationsskapande, kärleksfyllt, en stor del av människors liv och uppenbart det som fört oss vidare.

Nu lever vi i en helt annan tid, en annan ekonomi, ett annat arbetsliv, i en stat som verkligen vill att människor mitt i allt detta skall skaffa fler barn. det är ju inte mindre viktigt idag med fortplantning, och när världen ser annorlunda ut vad gäller jobb och ekonomi så måste det vara organiserat på ett sådant sätt så att människor både kan leva på denna jord och samtidigt bilda familj om de så önskar.

Många föräldrar som får föräldrapenning och subventionerat dagis idag har ju själva betalt en schysst hög skatt, så man kan ju vara välvillig och säga att de åtminstone delvis har betalt sin egen ledighet?

För vårt samhälles mänsklighets skull, och för skattebetalarens valuta för sina stålar, så är det nog ok att låta föräldrar vara lediga samtidigt om de nu så önskar. Kom igen Expressen, släpp till lite. ;)

[För övrigt vill jag alltjämt hävda att en individualisering av föräldraförsäkringen vore en reform som hette duga, läge?]

Samuel bloggar schysst om familjebegreppet och dess "ägare" här!

Läs även andra bloggares åsikter om Carlos Ejemyr Rojas, Expressen, Familjeliv, Feministiskt Initiativ, Politik, Latifeh AB

Frihetsparty!

Checka livebloggen från F!-kongressen, superhärligt att få vara med som "på plats"

www.frihetsparty.blogspot.com

Läs även andra bloggares åsikter om Bloggar, Feministiskt initiativ, Kongress

Spännande beslut i helgen

Ikväll sitter många fior på flyg och tåg mot Umeå. det är dags för Feministiskt initiativs extrakongress 2008. Fredag-Söndag kommer man diskutera, mangla frågor på åsiktstorg och fatta beslut om många angelägna saker. Ny EU-politik, miljöpolitik och migrations/asyl/antirasistisk politik, något som vi jobbat på sedan förra kongressen för ett år sedan.

Men, det som är mest hett och laddat är frågan om att ställa upp i kommande val. Jag personligen kan känna att det skulle kännas så himla märkligt att inte delta i kommande valrörelser när vi vet att det behövs. samtidigt var förra valrörelsen mer krävande än någon av oss hade kunnat ana. Undrar om man gjort det om man hade vetat..? Jag själv arbetade nästan ingenting under det sista halvåret av valrörelsen, och lade ned studierna. Det var helt frivilligt såklart och inget jag ångrar alls, men det är en sak man gör en gång, inte år efter år. Det krävs att nya tar vid så att vi delar bördan som det också är att arbeta mycket ideellt. Jag upplever att det är så, det kommer in nya personer i organisationen hela tiden som känner engagemang och har energi. det är vad som behövs, och det gör att jag känner mig hoppfull inför möjligheterna att ställa upp igen.

Vi behövs så förbannat mycket i valrörelserna, såväl som i de församlingar som valen gäller. Själv kan jag inte vara med i diskussionerna där uppe, men kommer följa livebloggen: http://www.frihetsparty.blogspot.com
Gör det du också! :)



Ps En eloge till SR P4 som utmärker sig genom sin sakliga rappportering kring F! och framtida val. Idag intervjuas en av kontaktpersonerna i F! Västra Götaland, Marita Strand, i en artikel där man tydligt klargör att det ännu inte är beslutat om vi skall ställa upp eller inte. jag överdriver inte när jag säger att det är första gången jag ser en korrekt skildring av det hela. All annan media som jag tagit del av har presenterat styrelsens förslag till medlemmarna att ställa upp som att beslut redan är fattat, och det är ju inte skitbra journalistik..

Läs även andra bloggares åsikter om uropaparlamentet, Feministiskt initiativ, Riksdagsval, Valrörelse

Stina och Stina i GP igår!

Puffar gärna för gårdagens debattsida i Göteborgs-Posten som förgylldes av Göteborgs tvärpolitiska hbt-nätverk. Feministiskt initiativs talesperson Stina Sundberg och en av grundarna till F!:s lokala hbt-grupp i Götet var med. Som vi säger här på Sveriges framsida: Gôtt Mos!

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, Stina Sundberg, hbt-politik, Göteborg

Hur resonerar F! kring heder egentligen?

Idag skriver Gudrun en artikel i Kvällsposten jag riktigt längtat efter. Hon får med precis det som hedersdebatten handlar om och tillbakavisar de punkter som både Maria Hagberg och Rebecca Hübinette kritiserat hårt under veckan som gått. Tack för detta!

Debatten kring hedersbegreppet som har blossat upp efter visningen av det filmatiserade Kungamordet (för övrigt en alldeles utmärkt bok!) har riktats mot F!, som skulle vara en organisation som aktivt sviker människor och struntar i vad som sker i hederns namn. Det är ledsamt tycker jag, för det är en sådan vantolkning av vad som framkommit på våra kongresser, interna diskussioner och vad som finns i våra dokument. Finns det något våld eller förtryck som vi skulle tycka är bra, eller inte vill "ta i"? Nä, skulle inte tro det, vad vore det för vett och sans i en sådan politik?

Det F! gör är att erkänna detta våld som av en särskild sort, precis som andra typer av våldsutövning skiljer sig åt, men vi vänder oss emot att vissa etniska grupper pekas ut som de som förtrycker unga kvinnor och män, som homofober och våldsverkare. Våldtäkt av kvinnor som medel i väpnade konflikter, kvinnlig könsstympning, hatbrott, kvinnors fattigdom i världen och brist på makt och inflytande, förbud mot fri abort, våld i nära relationer osv osv, är alla grenar på samma träd. Det finns grundvärderingar kring kön och sexualitet i världen som ser rätt lika ut och som går igen och igen och igen. Våld i hederns namn existerar inte i ett vaacum utan är en del av en patriarkal ordning, precis som de systematiska våldtäkterna under Jugoslavienkriget eller könsstympningen i Egypten. Det är otroligt viktigt att vi talar om dessa saker på ett sätt som lyfter upp dem som viktiga, adresserar problem med åtgärder som fungerar just i den specifika situationen, samtidigt som vi aldrig förlorar det samlade greppet om helheten som vår världsordning utgör.

Det är heder inblandat i mycket patriarkalt våld. I USA är en stor del av de hemlösa HBT-ungdomar som blivit utkastade från sina hem då de med sin sexualitet vanhedrar familjen och orten, och strider mot de religiösa värderingarna. Heder är motivet i hustrumorden i Indien, där kvinnor dränks i bensin och eldas upp när de inte motsvarar den nya familjens förväntningar. Och det handlar om heder, förväntningar om kön och sexualitet när unga pojkar och flickor tvingas hoppas från balkonger, tvingar ut på trafikerade motorvägar.

Och allt handlar i slutändan om ett samhälle organiserat efter dominans och undergivenhet, om kontroll av kön och sexualitet och om öderstigra begränsningar av människors livsutrymme och valfrihet. Det är fruktansvärt, och vi måste arbeta mot det alltihop, tillsammans. Vi måste i det arbetet bära med oss att det hänger samman och se att inget existerar i ett vaacum.

(Gudruns artikel som startade debatten publicerades i Expressen och kan läsas här)

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, hbt-politik, heder, patriarkat

Nystart

Kära läsare!
Min blogg har fått en välbehövlig uppfräschning efter en tid i...träda, nästan. Jag insåg nu under påskledigheten att jag behöver tänka om för tt få inspiration och göra bloggen levande igen. När jag startade den i november 2006 så skulle jag just åka till Bryssel och börja jobba som MEP-assistent vid parlamentet, och bloggandet har därefter i stort bytt på mitt arbete där, på den typ av frågor jag jobbat med och haft tillgång till information om. När jag slutade ett år senare och återvände till Sverige så avtog mitt skrivande och jag hade inte något riktigt mål framför mig med detta projektet.

Nu har jag insett att det får se ut på ett annat sätt framöver. Jag gör nya saker i livet och kommer skriva mer om de tankar och den utveckling hos mig själv som mina nya roller frambringar. Jag arbetar inom det juridiska fältet nu, med kvalificerad handläggning i intensiva processer. Det är helt nytt för mig, omtumlande och klurigt, men samtidigt har jag sökt mig till juridiken aktivt för att få större kunskaper och insikt. Det är en av grunderna i vårt samhälle, och är man intresserad av politik och arbetar politiskt så får man ofta känslan att man skulle behöva vara mer insatt i juridiken för att få en mer komplett förståelse av vårt samhälles uppbyggnad. Utöver detta så gillar jag fartfyllda, intensiva arbetsplatser som kräver mycket av mig, jag gillar att gå in i den "bubblan" som periodvis uppstår och njuter av tempot.

Jag är också nybliven chefredaktör för Feministiskt initiativs hemsida. otroligt spännande och lärorikt för mig, och nu är det främst detta jag sysslar med inom organisationen. resultatet av mitt arbete kommer synas på hemsidan, såklart, mindre om det här kanske.

Nu kommer inläggen här ta fart, helt klart. Enjoy my pimped blog, folks'!

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, Framtiden, Juridik

Genderbloggar

Jag vill puffa lite för veckan som gått på norska sidan gender, där Feministiskt initiativ har varit gästbloggare. 5 F!-bloggare har skrivit inlägg om feministiska frågor, och det är good stuff. Läs! :)

Bloggvisiten i norska cyberrymden finns här!

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, Anna-Karin Johansson Brikell, Veronica Svärd, Mikael Almén, Linnea Sjögren, Liv Öberg Nilsson

På rätt spår

På regeringens uppdrag har en undersökning gjorts av Synovate, för att ta reda på vilka frågor "svensken" tycker att EU borde jobba med. Resultatet är extremt glädjande, och när man läser det undrar man varför inte alla är F!-väljare, för kika här:

1. Antirasism
2. Internationell brottslighet
3. Miljö-, klimat- och energifrågor
4. Gemensamt ansvar för flyktingar
5. Jämställdhet

Helt rätt, och förvånande för många som kanske upplever EU som mest jordbruk, sysselsättning, livsmedelspolitik och. Arbete mot rasism och främlingsfientlighet, mot internationell brottslighet såsom handel med kvinnor och barn, droger och vapen, för ett gemensamt ansvar i miljö och flyktingfrågor och jämställdhet. Detta är ju Feministiskt initiativs huvudfrågor, en efter en!

Jag undrar hur kongressen kommer besluta vad gäller att ställa upp i framtida val. Vi skulle ha mycket att tillföra i en EU-valrörelse, och om det är någonstans vi behöver fler feminister så är det i Europaparlamentet. Efter 2006 vet vi som var med hur otroligt mycket det kräver av oss vad gäller privata pengar och ideellt arbete, men jag hade inte för allt i världen varit utan valrörelsen då, och känner personligen att det vi har att tillföra till folkvalda församlingar är för viktigt för att låta bli att ställa upp.

(Synovateresultaten publicerades i dagens DN, men finns ej på nätet verkar det som)

Läs även andra bloggares åsikter om Antirasism, Europaparlamentet, Feministiskt initiativ, Miljöpolitik, Människohandel

Chamberland, Fonda och Ensler

Alexander Chamberland stack häromdagen ut hakan rejält och föreslog att Miljöpartiet hjälper Feministiskt initiativ in i Riksdagen genom en valallians. Väldigt rakt på sak, och uppfriskande att läsa! Det är sannerligen ingen dum idé alls, det vore ett värdigt alternativ som skulle bli både starka och trovärdiga tillsammans. Genom de år som varit har vi samarbetat på olika plan i olika delar av landet, och jag tror även att många av oss medlemmar känner att vi ligger nära miljöpartiet i det att man ser en annan utgångspunkt i politiken och aldrig gör avkall på att vara denna grund trogen. det är något som hedrar miljöpartiet, och de har redan visat att man kan göra det som vi gör: ta avstamp i andra ideologier än blå och röda.

I USA blåser moralvindarna som alltid friska. Nu har Jane Fonda varit på TV tillsammans med Eve Ensler och talat om Vaginamonologerna, om vad som är så särskilt med dem. Hon berättar (som vi kan se i detta klipp) om den första av dessa monologer hon gjorde. Dess titel var Cunt, och detta ord sade på TV. I efterhand ber alla om ursäkt för att ha smädat sin publik, och lite kan man ju känna att va faan, här har man en samling otroligt befriande och empowering monologer vars titel givetvis är satt av en orsak. Varför cunt användes i detta sammanhang hade väl varit intressant att fråga, istället för att bara avleda uppmärksamheten från denna grova pinsamhet.

Eve Ensler är en OTROLIG person, likaså Jane Fonda. Efter att ha mött dem båda på Maximteatern i Stockholm dagen innan Riksdagsvalet 2006 (ja, de var i Sverige blott för att hälsa på F! och för att hjälpa till i vår valrörelse då, även om få skrev om det). Maxi var fullsatt både mitt på dagen då det fördes ett panelsamtal om säkerhetspolitik, och på kvällen då Vaginamonologerna framfördes. Under panelsamtalet talade Eve om säkerhet och hur det stänger in och förkrymper människors känslor och livsutrymme, och i efterhand har jag haft lyckan att lägga vantarna på hennes bok i ämnet, Insecure At Last. Bland det bästa jag läst i hela mitt liv! Eve berättar om sina resor runt om i världen, om hur hon fått förmånen att dela sorg och smärta med människor i Kosovo, Afghanistan, Pakistan, och hennes sätt att se på solidaritet och mänskliga möten är helt nya för mig. En vän till mig som är psykolog brukar tala om att det är i sårbarheten allting händer, det är där man möts och utvecklas, och det är helt sant.

Jane Fonda gjorde en av monologerna den kvällen, och visade vilken oerhört stor skådespelerska hon är. Så otroligt häftigt att ha fått sett henne live. Det är otroligt nedvärderande att hon skall behöva be om ursäkt för att ha förolämpat TV-publiken när hon bara berättat om dramatiska insatser hon gjort.

Läs även andra bloggares åsikter om Cunt, Eve Ensler, Feministiskt initiativ, Jane Fonda, Miljöpartiet