Almedalen here I come

Jag jobbar för fullt med Almedalen. Vi här på Maria Carlshamres kontor arrangerar en stor konferens mitt i veckan, onsdag 11 juli, om trafficking, prostitution och polisiära samarbeten. Inte helt själva, utan i samarbete med SIDA Östersjöenheten och Umeå kommun. SIDA arbetar mycket med människohandel kring Östersjön, och Umeå kommer just då avsluta sitt innehav av stafettpinnen mot trafficking som de tog över efter Luleå i våras.

Jag har jobbat på den grejjen i åtskilliga månader, och det blir ett riktigt bra program, alla kommer vara nöjda som kommer och lyssnar och framförallt så känns det som att konferensen kommer ge talarna mycket. Genomtänkt koncept liksom, jag är trött på alla arr som ägnar sig åt att bara konstatera att saker inte är bra, att etablera konsensus alt klyva hår. Man måste komma lite längre, diskutera strategier, utmana varann även om en konsensus finns osv.

Sedan gör ju Feministiskt initiativ (F!) en hel del under veckan också. Tillsammans med bästa kollegan Helena Svensson (sitter i nationella styrelsen för F!) har jag snickrat på ett program som utgår mer från ett kvalitetstänk, än ifrån kvantitet. Känns otroligt bra att presentera vårt fina program som lyder enligt följer:

Feminism och människorätt- hur använder moderna rörelser folkbildning som politisk kraft?

Hur kombinerar man olika medel i kampen för ett rättvist samhälle? Går det eller är aktivism och folkbildning helt olika saker?

Samtal lett av Birger Östberg, styrelseledamot Feministiskt initiativ

I panelen:Stina Sundberg, talesperson för F! och kanslichef för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO, Karin Björklund, verksamhetsutvecklar inom området mångfald på Sensus studieförbund, Fredrik Kron, kampanjansvarig Amnesty International Sverige

Tid: 9 juli 14.00

Plats: Visby Högskola, sal D24

Rasism och media- hur bygger vi ett samhälle utan främlingsfientlighet? Panelsamtal mellan Nivette Dawod, redaktör för tidskriften Gringos Skåneredaktion

Alexander Bengtsson, reporter för tidskriften Expo

Sofia Karlsson, fd talesperson för Feministiskt initiativ

Samtalsledare: Maria Carlshamre, Europaparlamentariker och fd journalist

Tid: 10 juli 10.3

Plats: Visby Högskola sal B27

Varför ökar hatbrotten i Sverige idag, och hur skall det hanteras?

Hearing om hatbrott

Deltager gör: Monica Amante, ledamot av Feministiskt initiativs nationella styrelse, Claes Nyberg, ledamot av förbundsstyrelsen RFSL och Manu Seppänen Sterky, journalist & författare, redaktör till boken Kärlekens pris

Presenterar gör Mikaela Robsahm, Feministiskt initiativ

Tid: 12 juli 10.00

Plats: Visby Högskola sal B23

Läs även andra bloggares åsikter om Antirasism, Feministiskt initiativ, Folkbildning, hbt-politik, Maria Carlshamre, Människohandel, Sexköpslagen

Bröllopsetikett

Ja, nu står jag plötsligt här och skall gifta mig. Det är rätt intressant att vara fittfödd* och inte ha drömt och fantiserat om det framtida äktenskapet som liten. Nu när jag är stor så finns det inte så mycket Barbie och Ken över detta projekt för mig personligen, det finns inga sådana drömmar eller förväntningar utan de som finns skapas nu, oss emellan. Jag känner mig otroligt lycklig över att det har blivit så att detta faktiskt kommer betyda något stort och viktigt för mig och för oss, som inte har med omvärlden att göra. jag var inte säker på att det skulle kännas så innan, bröllop i sig känns lite som skådespel på något sätt, tycker jag.

Mycket har dock med omgivningen att göra inom detta område, det kan man ju bara inbilla sig att man helt slipper. Jag vet att jag kanske kommer uppfattas på ett annat vis efter att jag är gift, det ligger sannerligen laddning i begreppet äktenskap och tusen och en föreställning om vad det innebär och har för betydelse.

Jag läser om vett och etikett på nätet, för skojs skull. Upptäcker givetvis att vi gör en hel del saker fel. Måste korrigera det, så att gästerna verkligen går på bröllop och inte på något annat konstigt arrangemang. De flesta råd kring festinbjudningar och festutförandet osv är nästan helt fokuserat på gästerna och deras förväntningar på hur man skall bli behandlad som gäst. Helt otroligt. Men, enligt vett & etikett-specialisten Fru Ribbing så är det så att gästerna ju är festen, det är fullt rimligt att brudparet anpassar sig efter deras förväntningar. Hur snett ute är man inte då- vems är festen, vems "minne för livet" och allt det där är bröllopsfesten egentligen? Många traditionella idéer som liksom krockar med varann, och mycket känns stelt och märkligt.

Att det personliga är politiskt är old news för många. Så, hur tänker man kring namn, namnbyten, tvåsamheten och den egna identiteten? För egen del har jag lurat på länge vad jag vill heta i denna äktenskapsrelation. Vill jag byta, det kanske är en rätt fin sak att byta och känna samhörighet via namnet, det kanske är ett stort misstag att byta, kommer kanske kännas konstigt? För att se hur människor i min närhet tänker kring detta har jag gjort en liten avslappnad undersökning.

Alternativen var:
1. Inte byta alls, fortsätta med Mikaela Robsahm
2. Lägga till mellannamn och hädanefter heta Mikaela Mars Robsahm
3. Byta efternamn och heta Mikaela Mars

Det har visat sig att en del av min umgängeskrets är tokiga i serien om Veronica Mars och skulle älska om jag hette något som anspelade på nån form av superdetektiv. Två inlägg i debatten uppskattade jag särskilt och vill därför delge er.

Matt Handsome skrev:
"För bara 25 år sedan var kvinnor tvungna att ta sin mans namn. Jag är principiellt emot att man tar någon annans namn. Jag kan köpa att man skapar ett nytt, gemensamt, namn - men ni har ju bägge coola namn (varav ett adligt =-O ) så det vore väl dumt."

Compütopia tar dock priset:
"Shit, svåra grejer.
Eftersom jag precis lärt mig stava till Robsahm så tycker jag det verkar jobbigt att byta. Å andra sidan så tog det mig några år, vilket kanske hintar om att det vore smidigare att heta Mars. Men allra smidigast är kanske dubbelgrejen. Då kan du välja vilket namn du lägger vikten på från situation till situation, du kan slippa bli förknippad med rånare i England (och blir då snarare förknippad med choklad, vilket alla normala människor älskar) och behöver inte riskera total förvirring när Mikaela Robsahm plötsligt försvinner från artistvärlden (det är viktigt att behålla inarbetade namn som folk kan ha lagt på minnet - se det som ett varumärke, hur smidigt vore det om apple plötsligt fick för sig att dom ville heta cake istället; skitjobbigt. Däremot apple-cake; halvbekant och gott).

Så jag röstar dubbelt. Trots förvirring vid eventuella kommande barns framtida giftemål.
Antingen dubbelt eller också behåll. Även om Mikaela Mars är ett jäkligt catchy namn."


Det faktum att den svenska namnlagen hindrar båda parter som ingår äktenskap att ta varandras efternamn som ett mellannamn, har förvånat mig mycket. Det är otroligt frusterande med meningslösa regler i ett samhälle som enkom leder till begränsningar för individen, som inte förebygger ett samhällsproblem eller har det kollektiva välmåendet som mål. Namnlagen muckar med många, let´s fight the power.


*Veckans ord, gulligt på nåt sätt, och snott från Sameflickan. Använt på ett annat vis än tänkt, kanske, men jag tror hon har överseende.

Läs även andra bloggares åsikter om Namnlagen, Äktenskapet

Europaposten

Tänk, det finns så många bra grejjer ändå. Det finns människor som tänkt till och som försöker sprida kunskap om EU och vad som händer där, på ett bra vis. Man kan prenumerera GRATIS på den månatliga Europa-posten. Gör det, för tusan, det kan ju sannerligen inte skada? :)

Läs även andra bloggares åsikter om EU

23 sekunder

Kan flagga för att jag och min sambo, under våra alias Daniel Mass & co-ed, var med i ett nätsläpp i förra veckan. Heta Göteborgare finns det gott om, och 23 seconds föregår med gott exempel och samlar ihop några av dem alla. Compute är en av dem, som också finns på släppet med egen låt samt som gästsångare hos oss. Kolla in henne lite extra. Vår låt med henne är en av de bästa vi gjort, lätt.

Alltså, ladda hem den goa musiken HÄR och kolla gärna på oss och lyssna mer på myspace.

Läs även andra bloggares åsikter om co-ed, Compute, Daniel Mass, Elektronika, Göteborg, Min musik

Decker till Normal

Dagens schyssta pressrelease:

Claes Decker blir delägare i Normal förlag!

Den feministiske affärsmannen Claes Decker har köpt in sig i queerförlaget Normal.
- Jag har alltid investerat i långsiktiga projekt med stor potential. Dessutom brinner jag idémässigt för det som Normal förlag står för, berättar Claes Decker.

Claes Decker kommer att ta en aktiv del i det dagliga arbetet. I ett första steg blir han projektledare för den externa profileringen.

- Det finns ett stort intresse för vår verksamhet. Claes Deckers kunnande och engagemang blir ett starkt tillskott för Normal – han delar vår vision om framtiden och tillsammans ska vi ta förlaget till nästa nivå, säger Erika Larsson, vd för Normal förlag.

-------------------------------------------------------
Normal förlag grundades 2004 av de äkta makarna Erika och Ulrika Larsson. I januari 2005 gav Normal ut första titeln, Ensamhetens brunn av Radclyffe Hall. Sedan dess har förlaget gett ut 26 böcker och har författare som Birgitta Stenberg, Ann-Charlotte Alverfors, Annika Lantz, Caroline Giertz, Tiina Rosenberg, Inger Jalakas, Patricia Highsmith, Angela Carter och Alan Hollinghurst på sin lista.

Läs även andra bloggares åsikter om Claes Decker, Feministiskt initiativ, Queer

Sarkozy goes russian

Den nya franska presidenten föregår med ryskt exempel och gör en Jeltsin på senaste G8-mötet. Även om man inte hajjar franska, så förstår man ju att Sarkozy anstränger sig för att imponera.

http://www.youtube.com/watch?v=I4u3449L5VI

Läs även andra bloggares åsikter om Frankrike, Ryssland, Sarkozy

Debut

ALDE höll idag en hearing organiserad av MEP Silvia Ciornei och MEP Karin Riis-Jörgensen, om trafficking: How can the European Union improve the fight against Human trafficking?

Vi var lite skeptiska eftersom de som ordnade inte agerat i frågan innan, sitter i helt orelaterade utskott och kommittéer. Det ligger inte så långt bort att reflekera över att det med jämna mellanrum är så, att det här med frågor som rör kvinnor och jämställdhet kan liksom vem som helst klara av. Man behöver inte vara specialist eller insatt i teorier bakom och så vidare. Bara en tanke.

Väl på plats kändes det helt okej, bra första talare, Ms Mieneke De Ruiter som är expoert på människohandel, vid avdelningen för juridisk kooperation på rådets generalsekretariat. Sedan kom Mr Fabio Marini från kommissionen och Mr Richard Danziger från IOM (International Organization for Migration). Richard tog upp en viktig aspekt som lätt kommer bort: den som har med fattigdom, migration och rasism att göra. Hans stora poäng var att politik och bestämmelser kring migration måste göras tillsammans med planer för att stoppa trafficking. När vi har en ökad efterfrågan av arbetskraft i många medlemsstater, samtidigt som migrationspolitiken tajtas till och släpper igenom allt färre, skapas ett rum för människohandlare att agera, en tydlig efterfrågan och en ökad desperation hos medborgare i fattigare regioner/nationer. Han talade dock i grymt generella ordalag och när något specificerades så handlade det om människohandel för att utnyttja arbetskraft (som är det som trafficking främst handlar om, tillsammans med prostitution/sexuell exploatering och organhandel).

Nu kom plötsligt det jag väntade på: genusperspektivet. Över 50% av alla migranter i världen är kvinnor berättade han. Låter lovande, men fortsättningen var att uppskattningsvis är även över hälften av alla traffickingoffer kvinnor. Hm, där sitter man med de siffror som finns framför sig liksom och förstår inte riktigt hur han kan ha missat att de uppskattningar som finns säger 80% kvinnor, varav 98% i prostitution.

Till slut räckte vi båda upp handen, jag och min kollega Liv Öberg Nilsson. Sjukt nervösa. det är inte som att prata vart som helst, det är i mikrofon på engelska framför MEPar och folk från kommissionen, rådet osv, och vanligtvis får man inte yttra sig alls under utskottsmöten osv, det är MEParna som gäller i de flesta fall. Liv sa att:

"Just to clear the numbers. The estimation of women in trafficking is 80% of all victims, both according to the US Department of States report "Trafficking in Persons Report 2005" and the ILO (International Labour Organisation) 2005 report, 40-50% of all victims are children, and 98% of al those trafficked into sexual exploitation are women and girls."

Sedan lämnade hon över till mig. Det var lite jobbigt i början, men jag kom igång. Började i hans krok om asylpolitik och trafficking för tvångsarbete:

"I am very happy that Mr Danziger brought up the perspective of broader migrant policies. That is an important aspect and both poverty and xenophobia is a big part of the problem. Trafficking for forced labour only exists because there are persons in the western Europe willing to purchase those services for financial benefits, without moral doubts. The demand is the problem."

Här nickade han och var helt med på noterna. Inte lika glad när kopplingen mellan människohandel och prostitution kom dock, och det visste jag ju..

"But, since the majority of all victims of trafficking are women and girls going into prostitution, we have to explore the demand aspect of that issue aswell, as the main focus of the trafficking issue. Several reports clearly state that there is a strong relationship between national prostitution legislation and the trafficking situation. The excellent 2005 TransCrime report clearly states that this relationship ought to be explored. The Swedish legislation is lifted up there as an example of a possible part of a solution."

Svaret var ganska rakt och bra, men det fanns en nedlåtande ton. Mr Danziger sade att han hade de siffror vi åberopade nedskrivna men han trodde inte på dem, det verkade överdrivet att så mycket som 80% skulle vara kvinnor, därför valde han att efter en egen uppskattning (?) hävda att det rör sig om ungefär 50%. Inget litet hopp att göra, och hans "förmaning" till oss om att vara försiktig med siffror eftersom allt bara är uppskattningar än så länge kändes ju toppenbra. Kommer från en som freestylar på plats efter eget huvud liksom. Sedan sade han tydligt att han tänkte undvika att ens kommentera prostitutionslagstifningar och särskilt Sveriges lag. En "källa" berättade sedan att han är pro-prostitution, vilket väl förklarar saken.

Mr Marini sade till mig och Liv att "I know it can be quite sexy using numbers, but we should be really careful about using any of them". Det kom alltså från honom, som tidigare i sitt anförande pratat både om antalet traffickerade i världen, och även berättat att 12 miljarder omsätts varje år (vilken valuta? Vart, i hela världen eller Europa?). Nä, det kändes rätt bra att ha vågat rensa strupen och säga nåt, det vore ju fan skandal om ingenting kring detta kommit fram under dagen. Jag känner mig nöjd.



För övrigt kan man ägna en lite tanke åt Sloggi och deras glädjeflickor. Om man vill kika underkläder i bomull så kan man ju gå in på deras hemsida. Men, om man som man vill ha kul med sloggi (nej, jag är inte trångsynt och heteronormativ, bara realistisk) kan man ju kika in på deras additional homepage. Observera att flickorna inte alls förstår instruktionen "put your clothes on", däremot funkar uppmaningen "strip" alldeles utmärkt. Underbart liksom, just another day in this world.

Liv och Moi på kontoret

Läs även andra bloggares åsikter om EU, Legalisering av prostitution, Människohandel, Objektifiering

Moskva Pride lyfts i parlamentet

En presskonferens hölls helt nyss här på parlamentet om händelserna kring pride i Moskva. Bisittare till MEP Sophie in´t Veld var Nikolaj Aleksejev, som var en av organisatörerna både förra året och detta. Det han hade att berätta var mycket intressant.

Det är ju ett faktum att Ryssland är en del av det Europarådet och är en av undertecknarna till fördraget om mänskliga rättigheter. På så vis är de bundna till att upprätthålla och garantera grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och rätten att hålla möte för sina medborgare. Det var dock så att pridearrangörerna inte insisterade på en stor parad genom staden, utan ansökte om fem (!) olika typer av möten och samlingar av varierande storlek, inklusive om att få hålla möte på presidentiellt territorium för att få garanterad säkerhet och för att också utkräva ett svar från presidenten. Ryska medborgare garanteras mötesfrihet på pappret enligt den nationella konstitutionen också, och lokala myndigheter skall komma med förslag på kompromisser etc om ett möte nekas.

Det är uppenbart att både Moskvas borgmästare Yuri Luzhkov och Mr Putin himself (ni når honom enklast på vladimir.putin@democracy.com) helt igonerar de överenskommelser man har gjort. Samtidigt, poängterade Nikolaj Aleksejev, åker de ofta till Europa och åtnjuter investeringar, privata ekonomiska intressen, man har fastigheter osv. Hans medicin var helt sonika att göra något som känns: att dra in borgmästare Luzhkovs visum. Om man inte är beredd att följa Europeiska överenskommelser och lagar, så behöver man inte göra sig besvär att åka hit och ha kul heller, helt enkelt. Inte så tokigt kanske? Sophie nämnde att hon skrivit en fråga (till rådet eller kommisionen, eller Europarådet? Jag uppfattade inte det, tyvärr) om just detta.

En del frågar varför så mycket tid och energi bör ägnas åt alla pridefestivaler; det har ju blivit ett huvudtema för mig såväl här på bloggen som på jobbet detta året. Vad är så speciellt med dessa parader genom stan, det handlar ju om en minoritet i samhället osv. Tja, det är ju mer än så. Hbt-frågan är känslig i många länder i världen. Även i länder och delar av världen som annars pratar vitt och brett om mänskliga rättigheter och som skrivit under diverse dokument och resolutioner. Den dag som alla länder kan tillåta även hbt-personer att hålla möte och yttra sig, och garantera dem säkerhet, den dag är man ganska nära att faktiskt ha frihet för alla i en stat. När hbt-grejjen lossnar så följer nog mycket med det, tänker jag.

Har för övrigt tagit mig i hampan och blivit medlem i RFSL också, det har liksom aldrig blivit av. För er som känner likadant om Feministiskt initiativ, det är läge att masa sig iväg och gå med nu! :)

Läs även andra bloggares åsikter om Feministiskt initiativ, hbt-politik, Pride, RFSL, Ryssland

Anthony, du underbara

I helgen var jag och min fästman i Rättvik. Anthony and the Johnsons skulle spela i magnifika Dalhalla, och vi hade bokat allt sådär sjukt långt i förväg. Vi blev sannerligen inte besvikna. Efter en vecka av halvtaskigt väder strålade solen från klarblå himmel, och Anthony sjöng så vackert så man stod och dog. Han berör mig så djupt. Lite väl flummigt för min smak i mellansnacken, men jag får bortse ifrån det. New age-funderingar över livet och stenars själar är inte min bag riktigt, men däremot hans raka texter om identitet, kärlek, kön och tillhörighet.

Recentionerna har varit klockrena i pressen (Kolla i DN t ex). Grattis till Luger för succé, helt enkelt.

[Additional info: Luger var "mitt" bolag när jag turnérade som mest, både Sophie Rimheden och Jens Lekman bokas av dem.]

Just innan konserten hade jag fått hem Björks nya album i brevlådan. Hon är en sådan otrolig artist. Inget hon gör blir likt det andra, trots att hennes röst är så karaktäristisk. Hon arbetar med nya producenter, genrer, sättningar och tekniker varje gång. Om jag skulle leva resten av mitt liv med bara musik av en artist så blir det hon, alla gånger. Anthony sjunger på ett par spår på nya Volta, och grymma Timbaland är med och proddar. Lyckan är komplett och massiv.

Läs även andra bloggares åsikter om Anthony and the Johnsons, Björk, Luger, Queer

Kränkningar i Moskva

Nu har klipp och bilder från Moskva pride börjat trilla in på Youtube. Kolla här till exempel, här är både MEP Marco Cappato och politiska ALDE-rådgivaren Ottavio Marzocchi med i hetluften.

Läs även andra bloggares åsikter om hbt-politik, Homofobi, Pride, Ryssland

Moskva Pride

Jag blir så ledsen. Pride i Moskva gick inte så bra, verkade det som. Innan paraden skulle äga rum idag så har petitioner spridits, många Europaparlamentariker har gått ihop genom ett ALDE-initiativ och sänt ett brev till Moskvas borgmästare, många har stöttat och debatterat internationellt och åtskilliga begivit sig till Moskva för att försöka öka säkerheten. Men icke, och det är så sorgligt.

(Flera tidningar har rapporterat om detta med ungefär samma information, se även DN och Aftonbladet. RFSL och QX rapporterar dessutom.)

Högt & lågt

Här i Bryssel skiner solen som vore det juli. Jag har verkligen börjat gilla stan. Det är liv och rörelse till sent på kvällen. Jag var på bio igår och såg den tredje piratfilmen, på premiärdagen och allt. Skön stund av eskapism efter en lång och varm dag på kontoret. När jag promenerade hem var klockan halv elva och det var ganska mörkt. Jag kände mig dock relativt trygg av mägnden människor i rörelse på gatorna. Uteserveringar, restauranger, pubbar med öppen dörr. Många flyktvägar om man skulle träffa på nån knepig typ. Jag önskar att jag visste att det faktiskt är tryggt också.

På andra plats önskar jag mig också ett rättssystem säkert även för kvinnor. Det gör även kvinnan utsatt för den s k Stureplansvåldtäkten. Tack för att du orkar och vågar skriva om detta, så att debatten inte bara förs av dem som finns runt omkring.

På önskelistan står också mer världsliga ting, som Buffy the vampire slayer, collectors edition. Alltså, SAMTLIGA avsnitt i en fin låda. Det skulle jag stå mig på ett tag. Det och ett liv utan sexuellt våld.

[I Kamalas bok skriver Inger Edelfeldt i ett stycke om huvudpersonens tankar kring sex, våld och trygghet, att man förr eller senare får betala tillbaka för alla ovåldtagna år. Det kommer förr eller senare, helt enkelt. Det gjorde stort intryck på mig då typ 2001. Jag satt i en soffa hos föräldrarna till min nya pojkvän, nu blivande make, i Tenhult och läste.]

Läs även andra bloggares åsikter om Buffy the vampire slayer, Mäns våld mot kvinnor, Våldtäkt

Gudrun, polisen och Litauen

Mycket är i görningen.
Efter att ha startat dagen tidigt på favoritbageriet alla tider i min Brysselstadsdel (Ixelles), så har nyheter bara rasat in. De ger olika utslag på ondhets-skalan, jag presenterar dem här rangordnade från good till evil:

Gudrun Schyman går ut med att hon ändrat uppfattning i frågan om Sveriges medlemsskap i EU. Som vanligt finns det en klick debattörer som menar att detta på något skumt vis skulle vara "opportunism". Som vanligt vet de inte innbörden i ordet, så det finns ingen mening att ens bemöta det egentligen.
Jag personligen tycker väl att det är en synnerligen god egenskap hos både politiker och andra att ändra åsikt i en fråga om informationen man får pekar i en ny riktning. Att vara mot EU inför omröstningen är en sak, det var min hållning då när det begva sig. Men det är över 10 år sedan. Mycket har hänt, och framförallt så vet vi nu att vårt medlemsskap inte är det lättaste att ta tillbaka i dagsläget. Det bästa är ju, framförallt om man skall formulera och driva för en befolkning som lever här och nu såväl som i framtiden, att förhålla sig till de levnadsvillkor och möjligheter vi har nu. EU-medlemsskapet är en sådan sak. Att utgå ifrån en utopisk situation som ett utträde idag ger inte oss särskilt mycket.

Det är all over i svensk media i alla fall (både dagstidningar och diverse nätpress). Märkligt, hur detta blir en sådan gigantisk sak egentligen. Feministiskt initiativ har ju haft en pragmatisk hållning till EU sedan vårt första politikdokument såg dagens ljus.


Polishögskolan skippar nu den korta men ändå existerande utbildningen i hatbrott. I ett förslag tas skrivningar om jämställdhet och antidiskriminering tas bort ur utbildningsplanen, hedersrelaterade brott nämns inte speciellt, inte heller rasism. Mer trafikbrottskunskap dock, och så skall eleverna kunna simma 150m efter examen. Mm. Nyutexaminerade poliser som kan simma omkring och blunda för allsköns diskriminering, vilken trygghet. När man blir beroende av myndighetspersoners grundläggande värderingar och uppfattning om sådana här frågor kan det liksom gå lite hur som helst. Jag tvivlar inte en sekund på att många av de som utbildas till poliser redan är antirasister, har koll på hedersproblematik och homofobi, men det är fasen ingenting som kan garanteras: det skall ju deras utbildning göra.


Jag har också nåtts av nyheten idag att EU-kampanjen For diversity - against discrimination blivit förbjuden av lokala myndigheter i Litauen. Känner vi igen det? Det rör sig om en informationsturné för att promota hbt-rättigheter som en del av 2007 - Equal opportunities for all som Vilnius borgmästare Juozas Imbrasas sagt nej till. Av säkerhetsskäl.

Europakommissionen beklagar Vilnius beslut eftersom kampanjen handlar om att sprida kunskap om unionens antidiskrimineringslagar. Det är ju överenskommelser som även Litauen är ålagda att lyda under, som medlemsstat.

Läs även andra bloggares åsikter om Antidiskriminering, EU, Gudrun Schyman, hbt-politik, Mandelcroissant, Rasism

Detta förbannade patriarkat

Jag frågade mig häromdagen härhelst annars man kan bli friad från ett brott om man inte själv hajjat att det var fel eller olagligt. Då gällde det våldtäkt.

Nu har ytterligare en ung flicka råkat ut för en trevlig kamrat. En chatt gick överstyr, och hon tvingades under hot att onanera framför honom via webbkamera. Han filmade och spred bilderna, nu oförstående inför att detta skulle vara fel. Det blir sannerligen spännande att se om svensk praxis i våldtäktsmål kommer appliceras även här.

Läs SvD och Aftonbladet.

Grattis för övrigt till Samuel, F! Umeå, och Veronica, F! Stockholm och nationella styrelsen, till publiceringen i ETC. Jag skulle vilja uppmana er alla att testa en prenumeration på Dagens ETC. Lite alternativa nyheter hem i brevlådan, superbra, supertrevligt, superbilligt och superviktigt. Våga vägra vara borgare!

Läs även andra bloggares åsikter om ETC, Feministiskt initiativ, Kvinnofrid, Våldtäkt

Gudrun på gång igen

Sent omsider kommer här lite läsning om Gudruns senaste äventyr. Att läsa artikeln fick mig att minnas valrörelsen 06. Som turnéledare tillsammans med underbara Helena Svensson (nu ledamot i nationella styrelsen för F!) har jag hört Gudrun förklara könsorättvisorna i vårt samhälle dygnet runt under åtskilliga veckor. Saknar det ibland.

Det är kul också, alla reaktioner som har kommit på aktieaktivismen. Det är någonting som borde gjorts för länge sedan kan man tycka, som aktieägare har man ju makt att förändra, om man vågar. Cred kommer från oväntat håll.

Pride and prejudice

Seminarium i parlamentet idag. Intresset är stort, många på plats. Den liberala partigruppen som ordnar detta, ALDE, är otroligt aktiva i hbt-frågorna och många liberala MEP:ar (EU-parlamentariker) åker iväg på kommande pridefestivaler som likt Moldavien anses mer eller mindre problematiska (t ex Riga, Zagreb, Moskva och Warsawa). Sophie in't Veld och Jeanine Hennis-Plasschaert är två av de parlamentariker som förutom Maria Carlshamre är ute och far i EU:s namn.

Läs även andra bloggares åsikter om EU, hbt-politik, Maria Carlshamre, Pride

Chisinau Pride i bilder

Bilder från den första offentliga manifestationen för hbt-rättigheter i Chisinau, Moldavien. Pridefestivalen - Rainbow over Nistru - inleddes fredagen den 27 april med denna manifestation utanför stadshuset.

F! sätter ned foten i samtyckesfrågan

Idag har Stina Sundberg, Gudrun Schyman och Maria Carlshamre inne en debattartikel i Expressen om våldtäktsmålet.

Otroligt men sant

Ibland står man helt mållös, man förstår inte. När man läser Tingsrättens dom som friar de två trevliga stureplanskillarna från våldtäktsanklagelserna så blir man helt matt.

Den 19-åriga tjejen i fråga har gjort allting "rätt", by the book. Gått till sjukhus direkt och blivit undersökt, fått allting dokumenterat, gått till polisen utan dröjesmål, vittnat på ett sätt i rätten som stämmer överens med teknisk bevisning.

I domen kan man läsa att "Vid undersökningen konstaterades att målsägande företedde tecken på våld mot ansikte, huvud, armar, ben, bål, underliv och ändtarm." Tingsrätten anser det också bevisat att målsägande tvingats till samlag och handling jämförlig med samlag, och att hennes skador bekräftar hennes berättelse.

Våldtäkt är bevisat. Innebörden av detta borde bli annorlunda än i vårt rättssystem. Killarna frias, eftersom det inte kan bevisas bortom allt rimligt tvivel att de förstod att hon inte längre var med på noterna.

Jag tar det igen: man vet att hon blivit våldtagen, och att det är de åtalade killarna som har gjort det, men om de inte fattat att de våldtog henne (eller iaf hävdar så), så kan de tydligen inte fällas.

Kan jag spränga ditt hus eller döda din hund och sedan gå fri för att jag inte fattade att det inte var önskat, eller att jag inte kopplat att det var ett brott? När annars kan man komma med sån smörja, finns det något brott som är helt beroende av uppfattningar och att gärningspersonen går med på att den är skyldig?

Jag känner mig fullkomligt uppgiven, och om hon överklagar skall vi fan sitta där allihop och stötta henne under rättegången. Brist på samtycke som konstituerande av brottet, någon?

Vänner som bloggat om saken: Veronica, Birger, Anna-Karin, Samuel och Linnéa.

Feministisk folkbildning

Pressmeddelande

Feministiskt initiativ

6 maj 2007

Feministisk folkbildning mot rasism

Feministiskt initiativ ska bedriva folkbildning mor rasism och diskriminering. Organisationen ska ta fram studiematerial i frågan och satsa särskilt på de orter där Sverigedemokraterna har mandat. Det beslutade Feministiskt initiativs styrelse på söndagen.­

– Feminismen är rasismens absoluta motsats. Där Sverigedemokraterna underblåser människors rädsla och fördomar argumenterar vi med fakta och kräver ett utplånande av vi-och-dom-tänkandet. När Sverigedemokraterna förenklar med syndabockstänkande komplicerar vi med helhetssyn baserad på anti-diskriminering utifrån universella mänskliga rättigheter, säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ.